jaa, jag har verkligen Skakat av glädje, det var ruggigt längesen jag var så glad.

vad vet att ingenting är klart än men jag hoppas så innerligt att det blir som jag vill, någongång. för visst borde det vara så, att någongång i livet ska det bli som man vill. och JAG vill verkligen att det ska bli så här.

det jag snackar om är att i morse när jag satt på bussen till skolan ringde mobilen. det var en dam från falun som frågade om jag fortfarande var intresserad av lackutbildningen jag sökte i våras. jaaaa självklart tänkte jag. det är ju det jag vill bli, billackerare. hon sa att när hon läste min ansökan förstod hon inte om det var första eller andra året jag sökte till. andra svarade jag. då sa hon att hon skulle kolla med skolan och att någon skulle ringa mig senare. det var dock ett långt senare, för det har inte ringt någon än.
men jag har inte slutat hoppas!!!

blir det så att jag får börja där nere, varesig det ska bli så att jag får gå om första ring IGEN så tänker jag ta chansen, utan problem. det är min framtid det gäller, och jag vill så gärna göra något jag skulle gilla. jag skulle bli den lyckligaste på jorden!
jag kunde inte bry mig mindre om att alla mina kompisar får ta studenten före mig, även om jag kommer bli lite halvt självmordsbenägen just vid tillfället så går det över. jag vill göra något jag trivs med.

då kanske rubriken i tidningen på min 18 års dag blir rätt ändå,
Ida, en blivande lackerare!
fan vad underbart det hade känts om det fick bli sant!

over and out, med GLÄDJE!



jag älskar dig, mest av allt!!!!
min joakim!♥